På vintern kör vi som bekant med dubbdäck eller iallafall vinterdäck. Det påverkar förbrukningen uppåt.

På vintern är det kallt utomhus. Att starta en bil när det är kallt är sämre för förbrukningen. Än om det är varmt utomhus.

På vintern bidrar fartvinden till att göra det ännu kallare utomhus. Det blåser massor av kall luft rakt in på motorn.

På vintern tenderar tomgången att bli lite längre, om det inte är smällhett och bilen är igång för att driva ACn.

På vintern bidrar den kalla luften och det vita vi kallar för snö till att antalet korta bilresor ökar.

Vår familjebuss har VR6-motor och automatlåda. Det påverkar förbrukningen uppåt jämfört med t.ex. en diesel.

För att mäta snittförbrukningen använder vi färddatorn. Orka stå vid pumpen och räkna snittet. Uppgiften nedan är således bilens uppgift, vilken vi inte betvivlar.

Snittförbrukningen för de senast körda 140 milen ligger på 13,8 liter per 100 km, eller 1,38 liter per mil om du vill ha det så. Det är ganska törstigt och samtidigt inte oväntat. Det har blivit en hel del korta sträckor på 4-20 km. Till och från byn för att handla. Till och från herrgården för att arbeta. Till och från Örebro några gånger. Ingen utpräglad stadskörning eller landsvägskörning. Däremot många kallstarter eller nästan-kallstarter.